Rottweil, Söndagen den 16 april. 11 – 14 grader, 40 km, 3 timmar, 276 höjdmeter
Med regnet hängande i luften gav vi oss iväg för att försöka hitta cykelvägen som förbinder Donau radweg och Neckar radweg. Det visade sig vara svårare än vi trott eftersom skyltningen ändrades hela tiden, vilket gjorde att vi fick kontrolläsa hela tiden på kartan och ändå cykla med en känsla av chansning. Så småningom kom vi fram till Schwenningen där Neckar radweg börjar och då förbättrades genast skyltningen. Vi kom snart till en liten rännil, som enligt kartan var Neckars källflöde och vi fick det bekräftat av en man som kom förbi. Lite lustigt att den enorma flod som vi såg vid Heidelberg på förrra årets cykelfärd, här bara är en rännil så liten att Ulla utan problem kan gå över den på några stenar. Det ska bli spännande att följa den norrut och se den växa till en stor flod.
Det var ett evigt byte av kläder under denna dag. Regnkläder av, regnkläder på men det känns fantastiskt bra att vara så välutrustade att vi och vår packning utan större problem klarar en dags regn. Jackan och väskorna från Vaude är 100% vattentäta. Jackan är gjord i ett nyttmaterial som bara består av ett lager till skillnad från GoreTex. Den andas betydligt bättre men är ändå helt vattentät. Det är nästan magiskt att se när man släpper en vattendroppe på insidan av tyget så sugs det in som i en torr tygbit men när man släpper en droppe på utsidan så ligger den och dansar som på en gräsands fjäderdräkt eller bit plastfolie. Våra regnbyxor är gjort i med traditionellt Goretexliknande flerlagermaterial och de klarar inte av hur mycket regn som helst. Efter några timmar börjar de bli fuktigt i dem. En svag punkt för mig är skorna medan Ulla har speciella regnskydd för sina…. de fanns inte i mina storlekar… ;o( Väskorna har en rullstängning och är 100% vattentäta och det känns verkligen som m man kan lita på dem. Det är skönt när regnet tilltar att veta att ombyten håller sig torra i väskorna.
Vi hade lite svårigheter att hitta något ställe för lunch, så klockan var nästan 14.00 när vi äntligen hittade en Italiensk Pizzeria. 14.00 är något av en deadline för att hitta någon plats att äta på i Tyskland. Många ställen serverar lunch bara fram till denna tidpunkt och sedan får man vänta på varm mat fram till kvällen eftersom kocken har gått hem för att vila några timmar. Jag skriver Italiensk Pizzeria för det var den verkligen och stora delar av ägarens släkt och tre generationer var där för att äta en intensiv Italiensk påskmiddag. Det var jättekul att följa alla deras procedurer och sociala spel. Det fanns en liten bebis där som alla de tuffa karlarne mellan 20 och 35 år tävlade om att gulla mest med.
Nu när vi är på en riktigt radweg igen har vi mer information än ADFC:s (den tyska cykelklubben) kartor. Dessa kartor är i skala 1:150.000 och finns för hela Tyskland och vi använder dem som grund. (De finnas att köpa i Metrias affär i Stockholm mitt emot World Trade Center, eller via postorder från exempelvis tyska Amazon). NU har vi dessutom de utmärkta guideböckerna från Estebauer förlag (www.esterbauer.com). De heter Bikeline och finns för de flesta av de mera etablerade cykelvägarna i Tyskland. De är i samma format som en vanlig karta och är i skala 1:50.000 och innehåller en massa nyttig information, både om att hitta rätt och om allt intressant man passerar under cykelturen. Bland annat skrev guiden Neckar Radweg ganska mycket om staden Rottweil, som vi därför beslutade fick bli vårt nattkvarter. Denna flera tusen år gamla stad anlades av Romarna och den anses vara den vackraste i Neckardalen. Vi körde in i stadskärnan för att kunna bo centralt och utforska den lite närmare. Precis när den gamla staden började dök det upp ett ”Bett und Bike”-hotell. Helt perfekt! Detta är en sammanslutning av hotell över hela tyskland och som sympatiserar med tanken om att cykla på semestern. Där finns skyddade platser inomhus för cyklarna (som ju ofta kan vara ganska dyrbara), det finns ofta tvättmöjligheter för insvettade cykelkläder och de erbjuder ofta attraktiva priser. Även om vi har sett ”Bett und Bike” ställen i alla kategorier, från exklusiva Landgasthof till närmast Zimmerfrei, har vi ett mycket positivt intryck av alla vi har bott på. Med ADFC:s kartor följer det med en förteckning över anslutna hotell men vi brukar inte ha med den utan spanar istället efter vägen där vi kommer fram. Nu var det i ett fantastiskt Jugendhus från 1910. Smalt och högt och med en mycket charmig inredning. Trevligt värdfolk hjälpte oss med cykelparkeringen i källaren. Tyvärr var restaurangen stäng denna påskdagskväll varför vi strax ska ge oss in i gamla staden för att hitta lite kvälls mat.
