Würzburg, söndag 23 april, vilodag, underbar sommardag med dryga 25 grader.
Vi bestämde oss för att ta en vilodag här i Würzburg, eftersom det finns så otroligt mycket fint att titta på här. Det gör också att vi lite tid till att bestämma oss vilken flod vi ska följa härnäst. Precis utanför hotellet finns en liten park med ett 20-tal fantastiska blommande Magnoliaträd. Helt underbart med doften från alla dessa fantastiska blommor som på något sätt kommit att bli en symbol för våra cykelturer i Europa. I vår ungdom beundrade vi de träd som finns i Lund och sedan vi flyttat till Småland, fann vi till vår glädje att vår granne hade ett litet träd. I en turistbroschyr vi hittade på hotellet såg vi att de hade engelska guidade visningar på Residenset vid klockan 11 och vi gav oss iväg för att hinna med den. Ulla pratar ju närmast flytande tyska men min duger på sin höjd till för dagliga turistgöromål, absolut inte för att ha något större utbyte av en tysk guide. I tyskland har man ju ännu inte börjat skriva skyltar på museum på engelska så då gäller det att ha en privat översättare med sig. Nu hade vi en chans att få en engelsk guide i en liten grupp, helt perfekt. Residenset är upptaget på UNESCO:s världarvslista, så man kan vara säker på att det är något fullständigt unik. Bland annat innehåller trapphuset/receptionen den största sammanhängande takfresken i världen. De påstår att den till och med är större än de i Sixtinska kapellet i Rom eftersom de är avgränsade från varandra.
Här samlade man både den kyrkliga och världsliga makten i en och samma person, den så kallade Prinsbiskopen, som från 1200-talet och framåt var en oerhört stark person. När han inte tyckte att det gamla slottet/borgen uppe på berget var fint nog lät han år 1720 starta byggandet av det nya palatset, det så kallade Residenset, nere vid staden. Här användes världens främsta arkitekter, hantverkare och konstnärer för att skapa ett riktigt Världsarv.
Vid de allierade bombningarna av Würzburg 1945, totalförstördes 82% av staden på 17 minuter. Tyvärr även stora delar av Residenset. Bland annat rasade många väggar men den sal med den sammanhängande fresken klarade sig men stora bränder rasade i palatset. De allra viktigaste salarna klarade sig huvudsakligen och i många av de övriga hade gobelänger, paneler och liknande plockats undan till skyddande platser, varför man med stora arbetsinsatser kunde restaurera stora delar av detta världsarv. Detta har pågått med stor möda ända in i våra dagar. För mig gör tanken på att 82% av staden förstörs på 17 minuter att tanken på ett samlat Europa utan krig som oerhört levande. Under vår cykeltur i år har vi så här långt ständigt stött på platser som har blivit förstörda av krig. Är det inte andra Världskriget så är det vår egen Gustav Adolf som under 30-åriga kriget har härjat överallt i dessa trakter och som längs Neckar nämns i var och varannan stads historieskrivning. Kol-stål-unionen som kom till efter andra Världskriget hade det huvudsakliga syftet att gör Frankrike och Tyskland ekonomisk beroende av varandra, vilket var tänkt att göra krig mellan dem omöjliga. I detta perspektiv ger det dålig smak åt gnället hemma kring vem som gynnas av vad, när något beslutas i EU. Krig är alltid det värsta, aldrig långt borta, och man kan inte låta bli att förundras över historielösheten!
Efter ett kort besök i den nyuppbygda domkyrkan och en härlig lunch i solskenet på domkyrkotorget gick vi upp till det gamla slottet. Trots läget högt uppe på en höjd, tredubbla försvarsmurar, vallgravar och till slut ett försvarstorn, intog Gustav Adolfs legohärar staden och borgen år 1631. Naturligtvis med stor förstörelse som följd…… (se ovan). Hur som helst var det en imponerande upplevelse att klättra upp till torget och sitta och fika på en av balkongerna på slottets sida. En helt fantastisk utsikt över floden Main och dess slingrande lopp mellan dessa underbara vinberg. Vi får komma tillbaka och cykla längs Main en annan gång ;o) P.S. Vi har ett tidigare år bott med barnen i ett mysigt hotell Falken i grannbyn Iphofen, dit vi mycket gärna kommer tillbaka ett annat år D.S.
Hej igen Vi har ochså varit i Würzburg på slottet jag,Georg, har tom varit på utbildning ett par dagar där.Birgit & jag blev väldigt betagen av utsikten från slottet.Det är så mycket gammalt som man få uppleva i Tyskland. Betr vår Provenceresan så åker vi med ett litet resebolag, Forumsresor,här från Ã…hus.Vi flyger ner till Nice, besöker Eze & Saint Paul de Vence, Monte Carlo och åker vidare till Grasse och Carpentras. Därifrån gör vi utflygter till Luberon, Gordes och Rousillion.Sedan går färden till Colmar,en natt, och Kassel. Hoppas att vi får sparris någonstans för vi älskar den såååå. Surkål i Alsace skall ochså smaka bra. Hälsningar och en fortsatt god tur Georg