När vi vaknade snöade det, var totalmulet och termometern visade 3 grader. En otroligt dålig dag för att leta murkrypare eller lammgam men en perfekt dag för avresa….. Vi bestämde snabbt och lätt att nu var de franska medelhavskusten som gällde. Camargue och Les-Saintes-Maries-de-la-mer. Enda problemet var påsk, skolledighet och alla familjer som vill vara på trevliga platser som denna… men vi bestämde oss för att chansa.
Passet gav oss dåliga föraningar. Rejält med snö, snöröjning med salt och snöplogar. 2 grader innan tunneln in till Frankrike och svår för mindre snövana billister att få fart i halkan. Vi klarade oss rätt bra, vi är ju trots allt rätt vana vid vinterväglag i Småland även om vi lämnat dubbdäcken hemma.
Temperaturen faller ju med cirka 0,5 grader per 100 höjdmeter så snart avtog snöandet och väglaget blev bättre. Jag gav mig i kast med årets bergsetapp. Det kändes otroligt sköt att fri som en fågel skjuta fart nerför sluttningar. Jag älskar verkligen att cykla, det har blivit en så stark symbol för frihet för mig. Under mina värsta sjukdomsår när jag knappt kunde gå, var cykeln mitt redskap för frihet. Jag älskar verkligen att forsa fram och känna mig stark, rörlig och initiativrik.
Från 2 grader i passet var det 18 grader nere i dalen och jag fick klä av mig lager efter lager för att anpassa mig till temperaturen. Så lastade vi upp cykeln på taket och gav oss iväg mot dagens mål. Det var den lilla staden Les-Saintes-Maries-de-la-mer i Camargue. En gammal bekant från tidigare resor vi gärna återser igen. Stark turistfällevaring under högsäsong men nu är det en alldeles underbar plats. det har vi tidigare erfarenhet av. Problemet är bara att anlända obokad mitt under påskhögtiden…. vårt favorithotell var naturligtvis fullt, liksom alla andra vi frågade på.
Ulla fixar allt! Bra hotell och suverän middag med färsk sparris till förrätt och fisksoppa till huvudrätt. Ett bra Rosé till det och lyckan är nästan fullkomlig…