Ã…mot – Alfta, 58,8,2 km, 4 tim 18 min, 13,60 km/tim, 498 höjdmeter, sommarväder, 26-29 grader varmt
Brumelibrum, säg vem lufsar där?
Efter en skön natt i Ã…mot tog vi farväl av Eva-Marie och Anders och gav oss iväg ut i ödemarken igen. De hade varnat oss för att det var ganska mycket uppför i början. Lyckligt nog var det ganska långa och sega backar i stället för tvärbranta och då går det ju att cykla uppför dem på riktigt låga växlar. Jag gick uppför ett par av dem men lyckades sega mig uppför de flesta. Naturen var ruskigt spännande med långa sträckor av myrmarker, storskog och åsar. Vi har hört att det finns gott om både Björn, Lo och Varg i trakterna så vi spanade ivrigt åt alla sidor. Detta är finnmarker och det är spännande att läsa alla namn på kartan. Stundtals ser det ut som någon har suttit vid köksbordet och hitta på namnen, eller vad sägs om namn som Fansknoppen, Dunderåsen, Ändlösmyran, Liljekonvaljsberget och Betlehem. För mig är det oerhört fantasieggande att bara sitta med en karta och se var det finns bebyggelse, vad byar, åar och berg heter. När man sedan färdas genom kartans verklighet och ser hur det ser ut där på riktigt är det spännande att försöka se framför sig hur livet tog sig ut för dessa svedjefinnar eller skogsfinnar som de också kallas.
Skogskyrkan
Plötsligt dök det upp en liten kyrka i skogen. Den hette Staffanskyrkan och vi inspekterade den lilla vackra kyrkogården. Till vår förvåning fanns det även en del gravstenar från de allra sista åren trots att detta är ganska tomma trakter. Vi satte oss på en slänt i närheten och åt vår lilla matsäck och njöt av lugnet och det härliga vädret. På vädret hade de sagt att det skulle komma ett väderomslag under dagen med kraftigt regn och ett temperaturfall på 10 grader. Än märktes inget av det trots att vi nu kunde se en molnskärm åt norr.
Kyrkogården mitt i skogen
I den lilla byn Gruvberget blev vi åter igen förvånade eftersom vi såg en del människor och de olika byggnaderna hade skyltar som beskrev funktionen som exempelvis lektionssal, cykelförråd, kontor och så vidare. Det fanns även en stor ganska nybyggd gymnastiksal som verkade totalt malplacerad här. Förklaringen fick vi senare. Detta var en öppen kriminalvårdsanstalt dit fångar från hela landet kan söka sig för att gå olika typer av utbildningar. Hittills har tydligen ingen rymt, vilket tyder på att verksamheten fungerar och uppskattas av de intagna. Det hade varit spännande att få reda på lite mer.
Nu blev det ännu mer spännande vildmarker och vi körde en lång sträcka uppe på en getryggsås och hade ganska lång sikt in åt sidorna. Det kändes som om det när som helst kunde dyka upp något och det var mer än en gång som jag hajade till för en rotvälta med konturerna av en Björn.
Myrmarker med många vattendrag
Så tog utförslöporna vid och i nästan 9 km rullade vi nerför backarna med den ena hisnande utsikten efter den andra. Det var helt makalöst att avverka en så lång sträcka utan att egentligen trampa och slutligen rulla in på den lilla serveringen vid golfbanan i Annefors. Detta var den första öppna serveringen på två dagar och drygt 10 mil, så det var verkligen en efterlängtad fika….
Kvinnan bakom disken berättade dessutom intensivt och målande om sitt eget björnmöte strax norr om serveringen och uppmanade oss att hålla ögonen öppna den sista milen in till Alfta. Gissa om vi spanande så ögonen glödde!
I de sista backarna ner mot Alfta hade den mörka molnskärmen dragit över oss och det började småregna. Vi trodde vår väderlycka var slut och att det var dags för regnkläder för första gången under cykelturen. Men trots att vi kunde se att det öste ner en bit i från oss blev det bara dugg/lätt regn där vi forsade fram för att hinna fram innan regnet började på allvar. Till vår förvåning klarade vi oss även denna gång.
I Alfta var hotellet stängt men personalen hade lagt undan en nyckel till oss och ställt in mat i kylen i matsalen så efter en härlig dusch fick vi en god middag i ett för övrigt alldeles tomt och ödsligt hotell. Det har för övrigt precis genomgått en mycket omfattande renovering och är verkligen en oväntat vacker byggnad.
