Sveriges bästa cykelväg?, fredag den 26:e april

By | 26 april, 2008

Hestraviken – Ulricehamn, 62,2 km, 4 tim, 15,40 km/tim, 283 höjdmeter, 18 grader varmt

När vi vaknade på morgonen upptäckte Ulla årets första svartvita flugsnappare utanför vårt fönster. Enligt rapporter hemifrån har de samma morgon även kommit till nordöstra Småland. Kanske har våra hyresgäster i holkarna kring vårt hus också flyttat in igen. Makalöst att de hittar rätt!

.

På nätet har jag läst om Västra Götalandsleden som delvis går på en gammal banvall. Planen var att ansluta till den i Tranemo och sedan följa den under två dagar norrut. Problemet var att det var svårt att hitta vettiga vägar att ta oss från Hetstraviken till Tranemo. Istället valde vi att följa lite mindre landsvägar över Grimsås och Nittorp fram till Limmared. Som tur var handlade vi lunch innan vi lämnade Hetstra, för några fler affärer eller tänkbara lunchställen såg vi inte under hela dagen…..

Sveriges bästa cykelväg!

Vi Södra Åsarp anslöt vi till cykelleden som till vår stora besvikelse gick på grusväg, dessutom med ganska grovt grus som gör det direkt obehagligt att cykla på. För oss är det ett mysterium att man väljer att kalla något så cykelolämpligt för cykelväg. Efter en stund kom vi fram till banvallen. Nog var den rak och fin men den var belagd med grov makadam, totalt omöjligt att cykla på och till och med svårt att gå på! Detta var ett stort bakslag eftersom vi räknat med att följa denna banvall i två dagar och nu var vi omgivna av jobbiga grusvägar och ganska många mil kvar till dagens mål.

Blomsterprakt

Vi bestämde oss för att fortsätta norrut på den alternativa cykelvägen som skulle ansluta längre norrut till banvallen igen, kanske var den bättre där. Som väl var blev grusvägen snart en liten asfaltsväg som slingrade vackert genom landskapet. Hoppet började återvända! I Månstad dök så banvallen upp igen…. nu belagd med finkornig asfalt och helt enkelt perfekt! Under resten av dagen följde vi denna makalösa cykelväg genom rika vitsippsskogar (vi såg lungört för första gången), brevid underbara sjöar, i tunnlar genom berg. Hela tiden med perfekt underlag och aldrig kraftigare lutning än 3% vilket gör att andningen aldrig ens blir ansträngd. Vi bara gled fram de sista milen fullkomligt betagna av de underbara omgivningarna och konstaterade att detta måste nog vara Sveriges bästa cykelväg!

Framåt kvällen nådde vi Ulricehamn och svängde runt norra änden på sjön Åsunden för att komma till vårt mål, Brunnsnäs säteri, där vi bokat övernattning. Detta fantastiska ställe förtjänar ett helt eget kapitel och vi återkommer längre fram med bilder och beskrivning. Jag kan dock bara inte låta bli att visa en bild på det göngölingspar som sprang omkring på altanen och letade mask (tror jag). Vi har ju inte med oss någon fågelfotoutrustning i år, så kvaliteten blir där efter men den är värd att visa ändå, på grund av det udda beteendet, tycker jag.

Gröngölingar på jakt efter mask?


Visa större karta
Etapp två: Så här långt har vi kommit

Kommentera